Julklapp från andra sidan

Christmas wallpaper

Jag tänker på min mamma som gick bort förra året och frågar min son om han kan se henne, om han sluter sina ögon. Han ser med öppna ögon, med ett litet leende på läpparna.

- Mummo ler, jag känner hennes värme. Hon är tillsammans med Ukki, de har förenats. Ukki och Mummo sitter vid vattnet, på en strand, de har tagit av sig strumporna och dragit upp byxbenen, de chillar, hon är stolt över honom, hon ser på honom med huvudet på sned, han kastar stenar i vattnet och röker. Förresten rökte han?

- Ja, det gjorde han när han var ung.

- De är unga, inga barn finns än. Ukki förmedlar en känsla av att man ska jobba hårt, att man ska utmana sig själv hela tiden, pliktkänsla, att allting ska vara på rätt plats, ordning och reda. Vem ska hugga de här träden, vem ska fixa veden, säger hans blick. Han stod väldigt nära naturen och naturens funktioner, att fiska och att gå i skogen var viktigt för honom. Träden, skogen, sjöarna var en del av honom, den viktigaste delen av hans liv. Gick han i samma kläder tills de behövde tvättas, brydde han sig inte om hur han var klädd?

- Det kan stämma…

- Jag ser mjölkdunkar, vita mjölkdunkar av emalj. Mummo ler, hon har lockigt hår, hon ser mig i ögonen. Hon säger att du kommer att nå den andliga positionen du vill, gå till den riktningen du vill, tänk inte för mycket, gör det du känner för att göra för stunden, allt kommer att gå bra. Hon är stolt över dig, du är på rätt väg. De vet att jag kan se dem, de vet att jag har kontakt.

- Nu tar Mummo mig med sig till en kyrka, vi är i kyrkan tillsammans, hon har ett rött band runt midjan, bandet räcker nästan ner till golvet. Det finns massor av levande ljus där, Mummo klappar mig på huvudet och säger att allt kommer att gå bra. Mummo säger att om ni är ledsna är jag också ledsen, ni ska inte vara ledsna för att jag har gått till andra sidan. Det finns inga delade sidor, den här sidan och andra sidan, allt är ett, du behöver inte se henne, hon finns ändå alltid hos dig när du kallar på henne. Du ska tro på din förmåga, du har redan förmågan att höra hennes röst och hon kan höra dig.

Han ser med öppna ögon, han ser mot något som är synligt bara för honom och ler.

- Mummo ger mig en julklapp i kyrkan, det är en penna av guld, det kommer ljus ur pennan. Det är en present jag inte vill ha och jag vet vad budskapet är.

- Du ska skriva, säger jag.

- Mummo har en korg full med fina kantareller under armen. Vi går tillsammans, hon slänger kantareller ur korgen åt höger och vänster. Det är som om hon vill säga, så din kunskap, så kunskapen, låt den växa…hon pratar inte med ord utan med tankar.

- Kan du fråga Mummo om jag också kan få en julklapp?

Han ser inåt, mot den inre världen som plötsligt har blivit levande för honom.

- Du får änglavingar. Känn dig själv som en ängel. Du ska känna att du förtjänar det, att du förtjänar att känna dig som en ängel.

Änglavingar