söndag 24 maj 2015

Den vilda jakten på ramslöken


Blommande ramslök
- Ska vi åka till Kärsön och leta efter ramslök, frågade jag min son.
- Är du besatt, frågade han leende.
- Nej, men jag ger inte upp, svarade jag.

Vi har varit på Kärsön två gånger tidigare, första gången var vi inte ens i rätt skog, den andra gången gick vi runt i cirklar men hittade ingen ramslök. Idag åkte vi till Kärsön igen, på vägen dit visade jag honom hur ramslökens vita blommor ser ut med sina små, spetsiga kronblad.

Vi följde stigar och småvägar, klättrade upp på höjder, såg fina, gröna gläntor men ingen ramslök. Vi gick tvärs över ön och hamnade vid vattnet, och tänkte ta oss tillbaka genom att följa stranden. Vi passerade en avlång klippa, som en jättesten vid stigen.

- Vill du lägga händerna på den, frågade jag.
- Ja, svarade han och gick mot stenen. Det bor småfolk under stenen, konstaterade han.
- Kan du be småfolket visa oss till ramslöken?

Vi gick och gick, plötsligt pekade han på en vit blomma och frågade.
-Vad är det där för blomma?
- Ramslök, skrek jag.

Ramslök så långt ögat kan se
Hela skogsdungen var full av ramslök så långt ögat kunde se bland träden. 
- Smaka, sa jag och gav honom en blomknopp.
- Vad, ska jag äta den här?
- Ja, det kan du göra, den smakar vitlök.

Vi plockade en knippe blad och några blomknoppar, och han satte en nål på kartan på min mobil så att jag hittar dit i fortsättningen. Vad kan man göra av ramslök? Jag gjorde lite pesto med solrosfrön, olivolja, ramslök och parmesanost. Resten av bladen satte jag i vatten medan jag funderade om jag ska göra ramslökssalt eller koka ramslökssoppa imorgon.

Jag undrar om det var skogstrollet som visade den ensamma, vita blomman bakom ett träd, som gjorde att vi hittade vårt eget ramslöksställe på Kärsön. Nästa gång måste vi ta med oss en gåva till småfolket, jag har hört att de gillar choklad, de små.

1 kommentar: