Förra helgen var det tredje seminariet på utbildningen till Läkeörtsterapeut, och skrivning på symptom, kurer, aktiva ämnen och huvudsakliga uppgifter för de olika organen i kroppen. Jag hade läst på morgnarna medan jag har ätit frukost, på mina lediga fredagar och ändå kunde jag inte allt. Plötsligt kunde jag inte komma på vilka aktiva ämnen en växt innehåller, fast jag vet det vanligtvis. Det var som om hjärnan fick för många frågor samtidigt under tidspress, och vägrade att samarbeta.
Skrivningen gick i stort sätt bra, förutom några detaljer som jag inte kunde komma ihåg just då. Det är en lättnad för att inte behöva plugga hela tiden, nu kan jag ta det lite lugnt och börja göra nästa uppgift, ett arbarium - trädherbarium. Vi gick en promenad i Karlbergsparken och tittade på olika läketräd, träd som har läkande och helande egenskaper. Två grader varmt och snöblandat regn, och en tunn jacka var inte en lyckad kombination. Men vad gör man inte för ny kunskap? Lite får man väl tåla.
Marie-Louise läste upp Karin Boyes dikt "Ja visst gör det ont" vilket passade väl i sammanhanget. Och visst är dikten fin?
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och för det som stänger.
Karin Boye (1900 - 1941)
 |
| Medicinalväxter |
 |
| Inspira - det gröna apoteket |
 |
| Knoppar som brister |
 |
| Vad kan det vara för träd? |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar