Änglameditation

Bild: www.glitter-graphics.com

Vi satt och mediterade, tre personer medan papegojan skrek gällt och hundarna skällde i trapphuset. Min son slängde ett stort, svart lakan över papegojburen och det blev tyst en stund. Jag kände en ny sorts energi, mycket starkare än tidigare, under meditationen. "Skriv om oss, viskade änglarna. Skriv om mig, sa ärkeängeln Aurora."

Ärkeängel Gabriel

Den blåa vargen satt bredvid min son och följde med honom upp till kosmos, till pelaren av vitt ljus som var portalen till andra världar. Jag kände energin med min kropp, väldigt starkt. Jag kände kraftfältet runt omkring oss, det var som om vår värld och den andra, osynliga världen blandades i cirkelns mitt.

Jag vet knappt vem ängeln Aurora är men hennes namn tilltalar mig. Efter en sökning på nätet fick jag fram att namnet Aurora betyder "Guds ljus" och hon är Uriels tvillingflamma. Aurora hjälper oss med positiva förändringar, vi kan kalla henne om vi vill byta jobb eller bostad.

Ärkeängel Uriel finns på den sjätte strålen, färgen är guld och purpurröd. Den guldfärgade strålen symboliserar fred. Ärkeängel Uriel hjälper till att hela relationer och det förflutna. Han är också poesins och konstens beskyddare. Med sin flamma av eld kan han bränna bort det du inte längre behöver i ditt liv. 

Änglarna kan inte hjälpa oss om vi inte ber om deras hjälp. 

Medan jag skrev om änglarna kom sambon hem från resan till Belgien och hade med sig rökelse till mig, med bild på Ärkeängel Gabriel på omslaget. Namnet betyder "Gud är min styrka. Ärkeängel Gabriel är budbäraren som kom med budskap till Maria att hon var havande och skulle föda Jesus. Ärkeängel Gabriel hjälper med kommunikation, med kanalisering, med det skrivna ordet och är beskyddare av författare och journalister. Att han uppenbarade sig genom den vackra bilden på rökelsepaketet kändes som ett tecken.

Cosmic Hearth Meditation av Birkan Tore

Alltid någon annan som väntar

Röster från äldreomsorgen

Alltid någon annan som väntar

ABF och föreningen Liv i Sverige gick ut med skrivupprop om äldreomsorgen förra året och nu är boken färdig, redigerad av Siv Hågård. Jag skickade några dikter till tävlingen och fick inbjudan till bokutsläppet på ABF-huset i Stockholm måndagen den 10 mars. Boken heter Alltid någon annan som väntar: Röster från äldreomsorgen. Boken finns på Adlibris och Bokus.

För ett antal år sedan jobbade jag extra som vårdbiträde och personlig assistent, dessa berörande möten med äldre människor som var beroende av hjälp resulterade i några enkla dikter. Ett par av dessa dikter finns med i boken. Att skriva om det jag var med om var ett sätt att bearbeta mina känslor.

Programmet på kvällen, som har fritt inträde ser ut så här:

Eva Lagerheim läser högt ur boken.
Barbro Westerholm, riksdagsledamot, talar om hur äldre vill bemötas.
Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, kommenterar boken och berättar om aktuell forskning om dagens äldrevård.
Bengt Berg, riksdagsledamot och poet, ger sin syn på äldreomsorgen.

När jag var barn bodde mina farföräldrar hemma hos oss, det var självklart på den tiden. Farfar dog i skogen mitt under en vanlig arbetsdag, farmor blev sjuk och fick tillbringa ett par veckor på en vårdavdelning innan hon gick bort.

När hon lyftes på båren av ambulanspersonalen berättade hennes blick allt, precis allt. Hon såg på dörren, hon såg på väggarna av huset hon hade bott hela sitt vuxna liv i, med smärta och vemod i blicken. Jag kände samhörighet med henne, och led med henne. Vi hade ett osynligt band mellan oss, farmor och sondotter.

Farmor Maria till vänster

Jag kommer ihåg en morgon efter en frostnatt, astrarna hade frusit i rabatten. Farmor gick ut mödosamt med sina kryckor och plockade en bukett blommor. Jag led med henne, alltid. Mamma tyckte väl att farmor skräpade ner i det välstädade köket, med sina köldbitna astrar. 

SLOKANDE SKÖNHET

snön har fallit under natten

röda astrar står köldbitna

med svarta sorgkanter

farmor flyttar sitt högra ben

stel som timmerstock

med hjälp av kryckorna

släpar lårets tjocka trädstam

slår ut i sin sista blomstring

famnen full av slokande skönhet

Jag bär dessa minnen med mig, från min tidiga barndom. Minnen berör mig, minnen berör oss. Hur vill vi ha det när vi blir gamla? Hur kommer äldreomsorgen att se ut då? Hur ser den ut idag? Läs boken "Alltid någon annan som väntar: Röster från äldreomsorgen".

Myanmar Praying Buddha

Denna Buddha satt på golvet i vardagsrummet när jag kom hem i torsdags, och jag såg direkt att det var min Buddha. Sambon hade köpt den från en auktion på nätet och hämtat hem den från Frihamnen. Han trodde att Buddhan var hans men vi får väl ha delad vårdnad om den än så länge. Jag gick och satte mig framför den på golvet och kände en pulserande energi. Kanske är det en helande Buddha med en osynlig aura som vibrerar kärlek och ljus?

Efter en snabb sökning på nätet konstaterade vi att Buddhan kommer från Burma, kanske har den stått i något tempel och fått lyssna på folkets böner? Kanske vibrerar den av ljudet från sjungande skålar, ljudet som finns kvar som energiminnen på den flagnande guldbruna ytan?

Nu kan jag sitta och meditera tillsammans med Buddhan från Burma som har flyttat hem till oss. 
- Den är min, sa sambon, jag har betalat pengar för den och släpat hem den ända från Frihamnen.
- Universums vägar är märkliga...du har fört Buddhan till mig, du kanske jobbar för Universum...

Han kände också energin, som en våg, eller en böljande ström som kom mot honom. Livet är underligt, Universums vägar är outgrundliga. Har jag attraherat Buddhan till mig? Jag skrev om Silver Buddhan och Jade Buddhan och ny har jag en alldeles egen Myanmar Praying Buddha. Det som vi fokuserar på växer, våra tankar manifesteras snabbare än tidigare, den nya tiden är här.

Möte med Jade Buddha och Quan Yin

Vilande Buddha i Jade Buddha Tempel, Shanghai

Förra året i mars var jag i Shanghai med min son och mötte både Jade Buddha och Quan Yin. Husen var så höga, jag har aldrig tidigare sett så många höga hus i en stad. Mitt i betongdjungeln fanns det små oaser, grönskande parker och rökelsedoftande tempel. I Shanghai kom jag i underfund med hur viktig naturen är för mig, hur viktigt allt levande är för mig. Jag beundrade körsbärsblommor i lätt regn, i Renmin-parken medan äktenskapsmarknaden pågick för fullt i bakgrunden.

Vi såg röken på tempelgårdarna slingra sig mot himlen, jag undrar om röken förde med sig bönerna till förfäderna eller till gudarna? Silver Buddhan log sitt milda leende, 15 ton tung och 8,8 meter hög. Jade Buddhan fanns bakom glas och fick inte fotograferas. Quan Yin, barmhärtighetens, medlidandets och nådens gudinna mötte jag överallt, hon fanns i nästan varje tempel. Quan Yin är en himmelsk Bodhisattva (Bodhisattva en varelse av upplysning som är kvar nära jorden, på Kinesiska är ordet Pú-sa). Namnet Quan Yin betyder "Hon som hör världens rop/ljud".

Quan Yin avbildas ofta med en vas i vänstra handen, från vasen kan hon hälla livets vatten/heligt vatten över människor, vattnet symboliserar hennes barmhärtighet. Vasen är ett kärl som kan symboliskt hålla sanningen. Quan Yin sägs ha tusen ögon och händer för att nå alla människor, hennes nåd räcker till alla varelser. Quan Yin är bärare av den heliga moderns energier inom buddhismen, som Moder Maria inom kristendomen eller Isis i den egyptiska mytologin. Quan Yin är en av de högsta upplysta mästarna som vakar över jorden. Som uppstigen mästare hjälper hon den med healing som ber om hennes hjälp. 

Quan Yin

Jag kände Quan Yins energi i de många templen i Shanghai. Hon fanns närvarande vid min sida och styrde mina steg till avlägsna, stilla tempel för att betrakta det som skedde i tystnad. Jag mötte människor som jag aldrig tidigare hade mött, och som betydde mycket för mig. Vi delade upplevelser, vi delade en bit av livet med varandra under några flyktiga dagar i Shanghai medan Silver Buddhan log milt.

Lapis Lazuli

Lapis lazuli

Lapis lazuli var den första stenen jag kände mig dragen till. En himmelsblå halvädelsten med guldstänk som från början användes för att tillverka färgpigmentet Ultramarin. Den bästa lapis lazulin kommer från gruvorna i Afganistan och har använts i ornament i över 6 000 år.

"Det sägs att lapis lazuli har existerat sedan tidernas begynnelse, att den hjälper oss att finna esoterisk och mystisk kunskap och att den också förstärker vår visdom så att vi kan förstå denna kunskap. Den sägs också stärka det inre seendet, meditation och ge en djup förståelse av människan."

källa: Kristallrummet

Lapis lazuli användes av gudarna i forna Egypten, den var helgad för Isis. Där kom hon igen, Isis, nu smyckad med de himmelsblåa stenarna. 

I Egypten kallades lapis lazuli för Himlens Sten och den symboliserade tankens kraft. 

Enligt kanaliserade budskap användes lapis lazuli redan på Atlantis och förknippas med den Uppstigna Mästaren, Världsläraren Kuthumi och Ärkeängeln Jophiel/Jofiel.




Rent intuitivt la jag en bit lapis lazuli på tredje ögat när jag gav mig Reiki. Jag visste inte varför men det kändes rätt, kanske för att öppna det inre seendet. Jag ser med mina fingertoppar medan jag skriver. Fingrarna letar sig till de rätta tangenterna på datorn utan att jag medvetet behöver styra dem. 

Bild: www.reikiforchakras.blogspot.se

När jag blundar ser jag en värld blå som lapis lazuli med några guldstänk och violetta moln. I detta drömlandskap av böljande färger finns inga bestämda former eller klara bilder. Istället för att se bilder har jag låtit mitt inre uttrycka sig genom skrivandet, genom orden som flödar fram.

Jag använder nästan dagligen en ring med lapis lazuli, som jag fick i gåva för länge sen. Jag rör stenen med mina fingertoppar och känner samhörighet, mellan stenen och min själ. Det jag inte förstår kan jag känna, med känslans intelligens.