Jag är Avalon

Jag försöker landa i verkligheten igen efter en underbar resa till Glastonbury, Avebury, Stonehenge och London. Det är något speciellt med Glastonbury/Avalon, energin där är annorlunda. Det är svårt att beskriva med ord, det är något var och en måste uppleva själv. Mina anteckningar känns som tomma ord jämfört med det som jag har upplevt.

"29/8 2014. Jag försökte sova lite längre idag men hörde inom mig en röst som sa "Upp och hoppa!". Kanske är jag hög av det heliga vattnet från källan Chalice Well. Mina fötter styrde mig på stigen som leder till The Tor, nu igen. Jag mötte ett par med tre hundar som skuttade neråt sluttningen av Chalice hill. 
- Morning, sa de.
- Morning, svarade jag.

St Michaels kapell stod alldeles ensam uppe på kullen, vindpinad och grå. Små jordhögar vid sorkhålen såg ut som ingångar till älvornas rike. Men skulle man få i en munk i svart kåpa genom hålet? Kanske om älvdrottningen hjälpte till.

Det blåste uppe på toppen, med skräckblandad förtjusning såg jag över Avalon och föreställde mig en annan tid. Jag la mina händer på den kalla stenen på tornet och helade det som har varit och det som komma skall. Att vara en ensam betraktare på The Tor denna morgon i augusti 2014 var en mäktig upplevelse."

Utsikt från The Tor

Avalons dimmor

St Michaels kapell

Dimslöjorna över Avalon

Jag är tillit
Jag är Gudomlig vilja
Jag är generös
Jag är överflöd
Jag är förlåtelse
Jag är styrka
Jag är kärlek

Jag är Avalon